Vaggan vs spjälsäng

Nu är vaggan utbytt mot spjälsängen! Tack för lånet Henke & Vera!

Första natten gick jättebra! Ingen skillnad mot när han sov i vaggan :)

Mamma

Elias rymde

Ja... Nu tar jag mig tid för o skriva om Elias första riktiga försvinnande! :(

Det va lördagen den 16 juni, Hannes dop. Kyrkan va avklarad, gästerna befann sig hemma hos oss, maten höll på o plockas fram. Joel stod vid grillen tillsammans med pappa och farfar, jag gjorde mat till Hannes, lämnade maten och Hannes hos Annelie så jag kunde dona med annat, sprang ett varv sen satte jag mig inne i tältet.
Viggo vaknade, Milla gick o gjorde mat till honom och kom in i tältet, hörde henne säga 'cykla nu bara här Zack'
Jag satt en stund sen reste jag mig för o 'mingla' lite o gick ut i 'rökrutan' där satt Hanna... Var är Elias nånstans? 'där inne med dom andra väl?!' svarade jag.... Hon gick in..kom ut igen...'nej, jag hittar bara mina egna'
Panik!! Jag letade inne, ingen Elias...
Börjar leta ute... Frågar grannarna som satt ute o åt...'ja det va två små som for iväg på cykel för en stund sen'... SKRÄCK!!! Han o Zack själva på sina balanscyklar! När o hur lyckades dom smita iväg själva?
Jag o mamma sprang! Min första tanke... TRAKTORERNA!!! Vid nya IKEAbygget..jag sprang dit.. Hörde bakom mig hur fler av gästerna börjat leta..
Sprang bort till byggplatsen, skrek o skrek efter dom, men inget, det stod 2 personer längre bort i ena cykelstället på Haganässkolan. Sprang runt nya friskis&svettis, ropade o ropade såg dom ingenstans!
Tänkte att jag måste hämta mobilen o ringa polisen! På tillbaka vägen mötte jag mamma på cykel! Hon va på väg mot Ikea, såg att nu letade typ hälften av alla gästerna!!! (tack!!!!)
Satte av mot 'kojan' fast jag snabbt insåg att dom aldrig skulle kommit dit med dom 'hinderna' som va på väg dit men jag sprang ändå! Överallt hörde man folk ropa, men man hörde inte VAD dom ropade...inte om nån sa 'hittat dom' eller bara 'Elias' eller 'Zack'...
På väg tillbaka mötte jag Carro, hon letade hon med i skogen...
Vi började ta oss ut skogen o gick bakom några lägenheter, pratade med nån granne på sista gården. DÅ ringer Carro's mobil! MAMMA HADE HITTAT DOM!!! Långt långt borta vid IKEA. Ca 1,5km hemifrån, ca 300m från 23an!!
Båda grät när hon hittade dom, Zack för han inte hittade sin mamma, Elias för han hade tappat sin ena sko... (ja, det går o skratta åt i efterhand!) vi börjar springa dit o möts av Milla som kommer med bilen, hon kör bort o hämtar upp mamma o ungarna. Joel hade oxå kommit dit då, i efterhand har jag fått veta att det tog ganska lång stund innan nån sa till Joel att dom va borta... Men han säger själv att når han fick veta så sprang han, släppte allt å sprang, aldrig sprungit så fort i hela ditt liv! O han grät! Även när jag mötte honom, jag började gråta när jag såg att dom va hittade. Allt släppte :'(
Vi som bor så nära och brukar gå o titta på traktorerna vet hut stora hål, stora stenar, gropar det finns och hur nära 23an det är. Tankarna snurrade, om en av dom kommer cyklandes, man hittar dom i ett hål, hör en bil bromsa.. Tänk om nån 'ful gubbe' tagit dom!!!!. Tror inte nån av oss som va med nånsin blir sig själv igen :(
Har aldrig hunnit tänka så många tankar. Tack gode Gud för dom hade sina hjälmar på! Elias sko hittade vi dagen efter när vi va uppe o letade! :)
En del av gästerna satt 'lyckligt ovetande' kvar i tältet o hade börjat undra var alla tog vägen, va tyst det blev?! Öppnar dom paket redan, utan o säga till??!

Hur mycket o ofta vi tänker på detta går nog inte o förklara, nån eller nått skyddade våra barn när vi 'misslyckades' och jag tackar för det! MEN dom 2 som stod i cykelstället (den ena hade 'förälder på stan jacka!!!) och dom 2 damerna mamma mötte förlåter jag aldrig! Dom såg våra små pojkar 'o tyckte det va märkligt dom va själva när dom va så små' o inte sa ett skit när jag va där o ropade!! Man stoppar så små barn! Dom är snart 2 resp 3 år!!! På en byggarbetsplats! O att IKEA inte har nån form av staket är obegripligt!! :(
Allt slutade väl iallafall o killarna får absolut aldrig cykla ensamma! Det fick dom inte innan heller, men nu är dom ständig bevakade när dom cyklar!

Känslan när vi insåg dom va borta o när vi hittade dom är obeskrivlig, hoppas aldrig det händer igen!
Elias är däremot en lite rymmare så det va nog inte sista gången :( (!?!?!?) men jag hoppas verkligen det va det!

I efterhand pratar vi om hur dom kommunicerade, Elias pratar inte så mycket... (begripligt iallafall...) o tackolov att dom höll ihop! O inte delade på sig!!

Vi är evigt tacksamma för att vi hittade dom och alla som hjälpte till är för alltid i våra hjärtan!!!

Han o Zack 'stal' Hannes dop lite grann, men tackolov dom hittades!! :)

Mamma

Somnade mitt i maten

Han somnade nästan när han satt o åt... Joel tog honom, somnade direkt!
Kl va då 17.50 typ.....

Nu vaknade han (kl 21...) ville ha välle! Hoppas han somnar om igen direkt!

Mamma

Hannes Arvid Svensson

I lördags 16/6-12 döptes vår lilla Hannes.
Vi tackar alla som va med o firade honom och för alla fina paket!

Ett stort tack till alla som letade efter Elias o Zack när som gav sig iväg. Men det får bli ett annat inlägg!

Mamma o pappa